I´m Sorry?

Inte förrän vi på djupet förstår att den person som har sårat oss förstår våra känslor och önskar skadan ogjord kan läkeprocessen på allvar börja.

Först då finns det ett liv för den relationen som kan bli lika ren som den var innan. Innan detta är gjort så gnager det i oss flesta en rädsla att det ska hända igen, eller att man känner att den kärlek, tid och genuinitet man gav inte var besvarad. En osäkerhet och skada på tilliten är befäst. Jag har gjort fel många gånger i mitt liv, men när först efter min egna första livskris förstod jag själv hur viktigt det var att säga förlåt. Dom enda människor som på riktigt kan såra oss på djupet är människor vi anförtror oss åt. Riktigt nära vänner. Familj. Det är nämligen just dom som bekräftar vår identitet. Det är dom vi speglar oss i. Dom som är är en del av ramen för vår självkänsla och tilltro till inte bara dom utan även oss själva. Ensam är absolut stark, men flocken är starkast. I Sverige är människor väldigt ensamma i det stora hela. Litar inte på någon riktigt. Det som betyder mest här är finansiell trygghet.

Vårt land har blivit som USA. Du är det du har på banken. Likaså återspeglar det sig i våra lagar, vilken typ av brott som ger värst påföljder.

Allt pekar på att normerna som är uppsatta för vad som är rätt och fel, vad som är en lyckad och mindre lyckad person kan räknas i kronor och ören.

Sen anpassar vi oss efter detta, medvetet och undermedvetet. Jag minns hur det var när det var som värst som offentlig person. Jag hatade att bli kallad så kallad kändis. Det var på något sätt ett påhittat samlingsnamn för ett fack som andra ville sätta mig i kanske för att dom inte förstod vad jag gjorde eller jobbar med. Ett fack som jag aldrig ville vara i.

I min värld är jag musiker, låtskrivare och när jag framför även artist. Men mina musikaliska kunskaper är något som har utvecklats sedan jag var barn. Där fanns inte begreppet kändis.

För mig kändes det så fel. Jag hade aldrig bett om att få vara kändis. Jag var ju en hårt slitande musiker och varje gång någon kallade mig det så kändes det som att dom pissade på mina kunskaper och förhöjde det faktum att dom hade sett mig i TV rutan i stället. Som att det stod över det som var viktigt för mig. Sidospår..Åter till det där med att säga förlåt. Jag har ett stort tålamod med dom jag älskar. Men om någon sätter att missbruka min välvilja i system eller sviker mig för många gånger så sitter det så djupt att endast ett ”förlåt” kan få mig att försöka glömma och gå vidare.

Tänk att ett så litet ord kan göra så stor skillnad. Eller hur? En person jag lärde känna när jag började spela poker släppte jag in riktigt riktigt nära.

Jag tog henne till mig med öppna armar. Sen hände saker som gjorde att jag förstod att jag bara var en ”kändis” för henne. Hon missbrukade mitt förtroende totalt och använde mig som någon slags PR-kanal för sina egna ambitioner om framgång. Då jag aldrig fick ett ”förlåt” av henne så har jag heller aldrig förlåtit. Jag har gått vidare, stängde ut henne och behandlade henne som en total främling. Men ärret är där och varje gång jag ser det så tänker jag hur enkelt det hade varit för henne att bara säga förlåt då. Avd; vänskaplivsinsiktermittijävlanattengonattdilba

Besök www.pokerlistings.se